majamatildatuva.blogg.se

När jag var lite yngre och gick på en skola som heter Bäckagård, blev jag mobbad. Och de var inte lite. Det var en ganska stor kille som varje dag sa något elakt eller gjorde något dumt mot mig.  Ingen utav mina kompisar vågade  inte göra något eller så brydde dom sig helt enkelt inte,  jag vet inte. Det var ett tag sen och jag var liten. Går man i 4:an såklart man inte vet vad man ska göra, men vi sa till lärarna ett stort antal gånger. Men som det är överallt så sa dom till killen en gång och han ”lovade” att aldrig göra om det. Ska det vara så ? Ska lärarna ge dom en tillsägelse och sen strunta i att de fortsätter varje dag ? Vi sa till lärarna oftare och oftare men såklart gjorde dom inget. Enligt mig nu när jag är äldre förstår jag inte varför lärare över lag aldrig gör något åt saken.Säger till han eller hon en gång och sen är det över. De kanske är över för stunden men  nästa dag kommer de hända samma sak…

Så där var jag en 10 årig  tjej på knappt  130 cm lång. I en skola där jag dag in och dag ut fick stå ut med fula ord och elaka saker.  Jag gick till skolan och försökte varje dag att hålla inne tårarna, desto äldre jag blev desto svårare blev de. Jag började tänka mer på det och insåg att han faktiskt mobbade mig! Jag visste inte vad jag skulle göra eller vem jag skulle prata med.  Jag började stanna hemma mer och mer, sa till mamma att magen gjorde ont så jag inte kunde gå till skolan. Tror till och med att jag frågade om jag kunde få hemundervisning, men jag sa aldrig varför. Jag menar  hade jag sagt till mamma att jag kände mig mobbad hade hon gjort något åt de! Men så långt tänkte inte jag.. Vet inte varför men jag tänkte inte på de på de sättet.  Jag trodde att de skulle sluta, de sa han ju till lärarna. Gick till skolan med huvudet högt, fejkade ett leende och fokusera på skolan.  De fula orden fortsatte och de små slagen jag fick gjorde mer och mer ont, ingen  gjorde något.

Det är bland annat där ifrån jag har lärt mig att vara stark på egen hand, jag är sjuk stark på egna ben. Men klart man vill ha vänner som stöttar, hade jag inte haft mina vänner som jag har nu vet jag faktiskt inte vad jag hade gjort.  Alla behöver någon, det bara är så.

Det blir bara vanligare och vanligare att små och stora killar och tjejer blir mobbade eller dagligen retade.  Varför ?  Finns det något bra svar på de? Jag vill kunna växa upp och känna att jag faktiskt gör skillnad. Det är SVÅRT  men om alla försöker och dagligen skriver på sina bloggar osv så tror jag vi kan göra skillnad. TILLSAMMANS.  Det är inte bara jag som vill göra skillnad, de lovar jag ! Det finns flera bloggar där de handlar om mobbning både på nätet och i verkligheten.

De jag nu ska göra är att få vår blogg att verkligen visa vad vi står för ! Jag ska  ge ER mina tips och tankar om detta och verkligen försöka vara en förebild sammtidigt som jag VILL  stoppa mobbning. Det vill jag verkligen, INGEN ska behöva stå ut med de, och INGEN ska mobba någon annan. Punkt ! Hoppas nu att ni hjälper till och GÖR SKILLNAD ! Alla kan göra skillnad, inte jätte mycket på en gång men de är värt att försöka.

Och glöm nu inte ” du är värdefull, du duger. Precis som du är ! ”

Puss

--Maja